Ulf Bjereld – Wikipedia

Ulf Bjereld

Ulf Bjereld på Bokmässan i Göteborg 2014.

Född10 december 1957[1] (66 år)
Båstads församling[1], SverigeMedborgare iSverige[1]SysselsättningStatsvetareArbetsgivareGöteborgs universitetPolitiskt partiSocialdemokraternaMakaMarie Bjereld Demker
(g. 1993–)[1]Redigera Wikidata

Ulf Ingvar Bjereld, född 10 december 1957 i Båstads församling, Kristianstads län,[2] är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han var åren 2015 till 2020 ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet[3] (tidigare Sveriges kristna socialdemokraters förbund - Broderskapsrörelsen) och därmed också adjungerad ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott.[4].

Biografi

Bjereld tog examen i journalistik i Göteborg 1978. Han var under några år medlem av Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna) (KPML(r)), men återvände till socialdemokratin i mitten av 1980-talet.[5] Han kombinerade journalistisk verksamhet vid bland annat Göteborgs-Tidningen (GT) med andra arbeten, bland annat inom sjukvården (Kallebäcks sjukhem). Erfarenheterna därifrån resulterade i romanen Anna, avdelning 13 (1981). Han disputerade 1989 på en avhandling[6] om Svensk Mellanösternpolitik vilken följts av flera böcker om svensk utrikespolitik.

Forskning

Som forskare har Bjereld inriktat sig på svensk utrikes- och säkerhetspolitik, bland annat Sveriges roll i Israel-Palestina-konflikten, kön och politik, politisk opinionsbildning samt globaliseringsfrågor. Han har varit huvudansvarig för de mångvetenskapliga forskningsprogrammen Sverige under kalla kriget[7] och Övervakningssverige.[8] Han ingår i ledningsgruppen för det pågående forskningsprogrammet Makt, Identitet, Modernitet (MIM-programmet) med statsvetare, sociologer och medieforskare från de olika skandinaviska länderna.[9] Han har publicerat sig i internationella tidskrifter som t.ex. International Studies Quarterly, Journal of Peace Research, Gender & Society, Scandinavian Political Studies och International Review of Sociology.

Han har handlett 16 doktorander fram till disputation.[10] Under perioden 1 juli 2006 - 30 juni 2012 var han prefekt vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Författarskap

Tillsammans med sin hustru Marie Demker har Bjereld publicerat en trilogi om hur den snabba kommunikationsteknologiska utvecklingen påverkar politik och samhällsliv: I Vattumannens tid? En bok om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag (2005), Kampen om kunskapen. Informationssamhällets politiska skiljelinjer (2008) och Den nödvändiga politiken. Makt och motstånd i en individualiserad tid (2011).

Han har gett ut ett antal böcker om svensk utrikespolitik och samhällsutveckling efter andra världskriget, om relationen mellan politik och kristen tro samt Israel-Palestina-konflikten.

Andra engagemang

Bjereld har varit ordförande för det svenska Statsvetenskapliga förbundet, styrelseledamot av Nordic Political Science Association (NOPSA), ledamot av International Political Science Association's (IPSA) Council samt ledamot av Steering Committee för den europeiska samarbetsorganisationen för studier kring internationell politik European Consortium for Political Research's Standing Group on International Relations.[11] Han är ledamot av Utrikespolitiska samfundet[12] samt har varit medlem av Utrikespolitiska institutets säkerhetspolitiska råd. Bjereld var också knuten som expert till Säkerhetstjänstkommissionen.

Vid sidan av sin forskarroll och sitt politiska och kyrkliga engagemang är Bjereld en ofta anlitad kommentator i radio, TV samt dags- och fackpress. Han medverkar även regelbundet på IFK Göteborgs prisbelönta supporterblogg Bara Ben på Glenn Hysén samt på nyhetsbloggen Ajour.

Familj

Ulf Bjereld är gift med statsvetaren Marie Demker och bosatt i Göteborg.[5]

Bibliografi (urval)

Debut

• Bjereld, Ulf; Berg Anneli (1981). Anna, avdelning 13. Göteborg: Författares bokmaskin. Libris 7645705. ISBN 91-7502-049-1

Trilogi om kommunikationsteknologi, politik och samhällsliv

• Bjereld, Ulf; Demker Marie (2005). I Vattumannens tid?: en bok om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag. Göteborg studies in politics, 0346-5942 ; 91 (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 9850726. ISBN 91-89660-82-X
• Bjereld, Ulf; Demker Marie (2008). Kampen om kunskapen: informationssamhällets politiska skiljelinjer. Studier i politik, 0346-5942 ; 112 (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 10864588. ISBN 978-91-7224-079-7
• Bjereld, Ulf; Demker Marie (2011). Den nödvändiga politiken: makt och motstånd i en individualiserad tid. Studier i politik / Göteborg studies in politics, 0346-5942 ; 124 (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 12102784. ISBN 978-91-7224-144-2

Utrikespolitik, samtidshistoria

• Bjereld, Ulf; Demker Marie (1995). Utrikespolitiken som slagfält: de svenska partierna och utrikesfrågorna. Göteborg studies in politics, 0346-5942 ; 33. Stockholm: Nerenius & Santérus. Libris 7771481. ISBN 91-88384-72-1
• Bjereld, Ulf (1997). Hjalmarsonaffären: ett politiskt drama i tre akter. Sverige under kalla kriget, 99-2240566-0 ; 3Göteborg studies in politics, 0346-5942 ; 47. Stockholm: Nerenius & Santérus. Libris 7460851. ISBN 91-648-0143-8
• Bjereld, Ulf (1998). Kön och politiskt våld: attityder under svensk efterkrigstid. Göteborg studies in politics, 0346-5942 ; 58. Hedemora: Gidlund. Libris 7668620. ISBN 91-7844-277-X
• Bjereld, Ulf; Demker Marie, Hinnfors Jonas (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen (3., [omarb.] uppl, första utgåva 1999). Lund: Studentlitteratur. Libris 11303846. ISBN 978-91-44-05475-9
• Bjereld, Ulf; Ekengren Ann-Marie, Lilja Christina (2015). Internationella relationer: perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken : analyser, teorier och övningar (3., [rev.] uppl, första utgåva 2002). Stockholm: Liber. Libris 17492701. ISBN 978-91-47-11563-1
• Bjereld, Ulf; Brommesson Douglas (2007). Politik och kristen tro: två berättelser. Stockholm: Santérus. Libris 10438954. ISBN 978-91-7359-002-0
• Bjereld, Ulf; Johansson Alf W., Molin Karl (2008). Sveriges säkerhet och världens fred: svensk utrikespolitik under kalla kriget. [Sverige under kalla kriget], 99-2240566-0 ; 16. Stockholm: Santérus. Libris 10707429. ISBN 978-91-7359-019-8
• Bjereld Ulf, Carmesund Ulf, red (2008). Israel och Palestina: 60 år i våra röda hjärtan (1. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 11279575. ISBN 978-91-7224-090-2
• Bjereld, Ulf; Demker Marie (2018). 1968: när allt började. Studier i politik / Göteborg studies in politics, [0346-5942] ; nummer 91 (Första upplagan). [Stockholm]: Hjalmarson & Högberg. Libris 21869085. ISBN 978-91-983871-8-6

Referenser

1. ^ [a b c d] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Bjereld, Ulf Ingvar, läst: 16 augusti 2022.[källa från Wikidata]
2. ^ Sveriges befolkning 2000: Bjereld, Ulf Ingvar (1957-12-10) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
3. ^ Jacob Zetterman (12 juni 2015). ”Nu tar Ulf Bjereld över Tro och solidaritet”. Tidningen Dagen. http://www.dagen.se/nu-tar-ulf-bjereld-over-tro-och-solidaritet-1.365954. Läst 26 mars 2018.
4. ^ ”Verkställande utskottet - Socialdemokraterna”. Socialdemokraterna. https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/verkstallande-utskottet/. Läst 26 mars 2018.
5. ^ [a b] Martin Johansson (31 augusti 2012). ”Hallå eller! Ulf Bjereld”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/hall%C3%A5-eller-ulf-bjereld-1.640707. Läst 26 mars 2018.
6. ^ Bjereld, Ulf (1989). Svensk Mellanösternpolitik: en studie av Sveriges agerande och ställningstaganden gentemot konflikterna i Mellanöstern 1947-1985. Göteborg studies in politics, 0346-5942 ; 18. Stockholm: Carlsson. Libris 7665838. ISBN 91-7798-242-8
7. ^ Peter Kristensson (9 november 2008). ”Svensk Utrikespolitik under kalla kriget”. Nättidningen Svensk Historia. http://svenskhistoria.se/svensk-utrikespolitik-under-kalla-kriget/. Läst 26 mars 2018.
8. ^ Bengt Westerberg et al (19 februari 2004). ”Årsredovisning 2003 - Vetenskapsrådet”. Arkiverad från originalet den 8 april 2012. https://web.archive.org/web/20120408080401/http://www.vr.se/download/18.3e085c2810901f590198000343/arsredovisning_VR_2003.pdf. Läst 26 mars 2018.
9. ^ ”Makt Identitet Modernitet”. Göteborgs universitet. 19 april 2007. Arkiverad från originalet den 26 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180326203222/https://mim.gu.se/. Läst 26 mars 2018.
10. ^ ”Uppgift på Bjerelds officiella webbplats GU”. Göteborgs Universitet. https://www.gu.se/omuniversitetet/personal?userId=xbjeul. Läst 26 mars 2018.
11. ^ ”The Mark News - Contributors - Presentation”. The Mark News. Arkiverad från originalet den 7 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180307171221/http://www.themarknews.com/author/ulfbjereld/. Läst 26 mars 2018.
12. ^ ”Utrikespolitiska samfundets ledamöter 2016-12-31”. UI - Utrikespolitiska Institutet. Arkiverad från originalet den 26 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180326202916/https://www.ui.se/globalassets/om-ui/ledamotsforteckning_161231.pdf. Läst 26 mars 2018.

Externa länkar

• Presentation av Ulf Bjereld hos Göteborgs universitet
• Ulf Bjereld i Libris
• Ulf Bjerelds blogg

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ulf_Bjereld&oldid=54459637”

Page 2

◄◄   ◄   10 december   ►   ►► Veckodag 2024: Tisdag Nov· December· Jan Årets 344:e dag
(345:e under skottår)
21 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 2024 Alla datum Månader Januari • Februari • Mars April • Maj • Juni • Juli Augusti • September • Oktober November • December På Wikimedia Commons
finns media som rör 10 december
Se även Mall:10 december

10 december är den 344:e dagen på året i den gregorianska kalendern (345:e under skottår). Det återstår 21 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Flaggdagar

• Sverige, Nobeldagen, dagen då nobelprisen delas ut i Sverige och Norge (efter Alfred Nobels dödsdag 1896).

FN-dagar

• Internationella dagen för mänskliga rättigheter, en av FN:s internationella dagar

Namnsdagar

I den svenska almanackan

• Nuvarande – Malin och Malena
• Föregående i bokstavsordning
  • Judit – Namnet fanns, till minne av den kvinna, som har fått den apokryfiska bibeldelen Judits bok uppkallad efter sig, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det på 2 september, men flyttades 1993 till 13 juli, där det har funnits sedan dess.
  • Majvor – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 19 maj och 2001 till 8 juni.
  • Malena – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
  • Malin – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1901 – Judit
  • 1901–1985 – Malin
  • 1986–1992 – Malin, Majvor och Malena
  • 1993–2000 – Malin och Malena
  • Från 2001 – Malin och Malena
• Källor
  • Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 917227204X
  • af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 9172272929

I den finlandssvenska almanackan

• Nuvarande[1] (revidering 2020) – Judit, Jutta

• I föregående i revideringar[2]
  • 1929 – Judit
  • 1950 – Judit, Jutta
  • 1964 – Judit, Jutta
  • 1973 – Judit, Jutta
  • 1989 – Judit, Jutta
  • 1995 – Judit, Jutta
  • 2000 – Judit, Jutta
  • 2005 – Judit, Jutta
  • 2010 – Judit, Jutta
  • 2015 – Judit, Jutta
  • 2020 – Judit, Jutta

Händelser

• 741 – Sedan Gregorius III har avlidit den 28 november väljs Zacharias till påve.
• 1317 – Nyköpings gästabud inleds.
• 1508 – Heliga ligan formas i syfte att försvara Italien mot Ludvig XII av Frankrike och stärka påvens makt.
• 1817 – Mississippi blir den 20:e delstaten i USA.[3]
• 1898 – Ett fredsfördrag blir undertecknat i Paris som officiellt avslutar det spansk-amerikanska kriget.
• 1901 – De första Nobelprisen delas ut i Stockholm på Musikaliska akademien.
• 1909 – Selma Lagerlöf mottar Nobelpriset i litteratur.
• 1913 – Mona Lisa återfinns efter att ha varit försvunnen i över två år.
• 1948 – FN:s generalförsamling antar deklarationen för mänskliga rättigheter.
• 1965 – The Grateful Dead spelar sin första konsert, på Fillmore Auditorium i San Francisco.
• 1988 – Alfred Nobels fredspris tilldelas Förenta nationernas fredsbevarande styrkor.
• 1997 – Thomas Ravelli spelar sin sista match för IFK Göteborg.
• 2006 – Christer Fuglesang blir den förste svensken i rymden ombord på rymdfärjan Discovery (uppdraget STS-116).

Födda

• 1394 – Jakob I, kung av Skottland 1406–1437.
• 1538 – Giovanni Battista Guarini, italiensk skald.
• 1602 – Erik Karlsson Gyllenstierna, svenskt riksråd.
• 1610 – Adriaen van Ostade, nederländsk konstnär.
• 1767
  • Fredrik Gyllenborg, justitiestatsminister 1810–1829.
  • Conrad Quensel, svensk naturforskare.
• 1784 – Walter Lowrie, skotsk-amerikansk politiker.
• 1792 – Friedrich von Gärtner, tysk arkitekt.
• 1804 – Carl Gustav Jakob Jacobi, tysk matematiker.
• 1810 – Abraham K. Allison, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.
• 1813 – Zachariah Chandler, amerikansk politiker, senator (Michigan) 1857–1875, 1879.
• 1815 – Ada Lovelace, brittisk matematiker och den första datorprogrammeraren.
• 1819 – Greve Felice Orsini, italiensk politisk aktivist, attentator.
• 1822
  • César Franck, belgisk-fransk tonsättare, organist.
  • Gisle Johnson, norsk teolog av isländsk härkomst.
• 1824 – George MacDonald, skotsk fantasyförfattare.
• 1830 – Emily Dickinson, amerikansk poet.
• 1842 – Jonas Nilsson, svensk lantbrukare och riksdagspolitiker.
• 1845 – Wilhelm von Bode, konsthistoriker.
• 1866 – Karl Wiligut, tysk nazist.
• 1867 – Beda Stjernschantz, finländsk målare.
• 1870 – Adolf Loos, tjeckisk-österrikisk arkitekt.
• 1873 – Hilda Fredriksen, norsk skådespelare.
• 1876 - Sven Wingquist, svensk ingenjör, uppfinnare av kullagret
• 1879 – Hanna Grönvall, svensk politiker.
• 1882 – Otto Neurath, filosof.
• 1885 – Ulf Selmer, norsk skådespelare.
• 1890 – László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941–1942.
• 1898 – Julius Sjögren, svensk skådespelare.
• 1891
  • Harold Alexander, brittisk fältmarskalk.
  • Nelly Sachs, tysk-svensk författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966.
• 1895 – Rosa Tillman, svensk skådespelare.
• 1896 – Torsten Bergström, svensk skådespelare och regissör.
• 1902 – Elsa Burnett, svensk skådespelare.
• 1905 – Arne Bornebusch, svensk regissör och manusförfattare.
• 1908 – Olivier Messiaen, fransk kompositör, organist och ornitolog.
• 1910 – Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon).
• 1912 – Philip Hart, amerikansk demokratisk politiker, senator (Michigan) 1959–1976.
• 1913 – Gösta Folke, svensk regissör, skådespelare och teaterchef.
• 1914 – Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
• 1919
  • Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen.
  • Harrison A. Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator (New Jersey) 1959–1982.
• 1920 – Clarice Lispector, brasiliansk författare.
• 1925 – Carl-Magnus Skogh, svensk rallyförare.
• 1928 – Dan Blocker, amerikansk skådespelare.
• 1930
  • Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1989–1991.
  • Kerstin Matz, svensk journalist och författare.
• 1931 – Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
• 1934 – Howard M. Temin, amerikansk genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1975.
• 1937 – Roine Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsledare, försvarsminister 1985–1991.
• 1939 – Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.
• 1941
  • Fionnula Flanagan, irländsk skådespelare.
  • Eva Sjöström, svensk skådespelare.
• 1944 - Andris Berzins, lettisk affärsman och politiker, president 2011-2015.
• 1945
  • Peter Hüttner, svensk skådespelare och författare.
  • Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.
• 1949 – Harry Cohen, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1983–.
• 1950 – John Boozman, amerikansk republikansk politiker.
• 1952 – Susan Dey, amerikansk skådespelare.
• 1953 – Luis Gutiérrez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–.
• 1957
  • Jonna Arb, svensk skådespelare.
  • Kathy Dahlkemper, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–.
  • Michael Clarke Duncan, amerikansk skådespelare.
  • Paul Hardcastle, brittisk musiker.
• 1960 – Kenneth Branagh, nordirländsk skådespelare och filmregissör.
• 1961 – Nia Peeples, amerikansk skådespelare.
• 1972 – Brian Molko, brittisk musiker.
• 1974 – Helena Boberg, svensk författare.
• 1976 – Kuniva (född Von Carlisle), amerikansk rapp-artist och en av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
• 1977 – Frida Östberg, svensk fotbollsspelare. VM-silver 2003.
• 1980 – Sarah Chang, amerikansk violinist.
• 1982 – Sultan Kösen, världens längsta man.
• 1985 – Raven-Symoné, amerikansk skådespelare.
• 1987 – Gonzalo Higuaín, argentinsk fotbollsspelare.
• 1991 – Mikael Dyrestam, svensk fotbollsspelare.
• 2002 – David Ekdahl, svensk simhoppare.
• 2014 – Gabriella och Jacques av Monaco, barn till furst Albert II och furstinnan Charlene.

Avlidna

• 304 – Eulalia av Mérida, kristen jungfrumartyr
• 1198 – Averroës, arabisk filosof
• 1475 – Paolo Uccello, italiensk målare
• 1519 – Birger Gunnersen, dansk ärkebiskop
• 1827 – Johan Adam Tingstadius, biskop i Strängnäs stift, ledamot av Svenska Akademien
• 1830 – Hugh Elliot, brittisk diplomat
• 1850 – Józef Bem, polsk general
• 1865 – Leopold I av Belgien, kung av Belgien
• 1896 – Alfred Nobel, svensk kemist, instiftaren av Nobelpriset
• 1898 – Emil Kléen, svensk författare och journalist
• 1916 – Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den kejserliga japanska arméns grundare
• 1917 – Sir Mackenzie Bowell, femte premiärministern i Kanada
• 1920 – Horace E. Dodge, amerikansk bilindustripionjär
• 1926 – Nikola Pašić, serbisk politiker
• 1935 – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker
• 1936 – Luigi Pirandello, italiensk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1934
• 1941 – Albert Döderlein, tysk läkare
• 1945 – Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare
• 1967 – Otis Redding, amerikansk soulsångare, omkom i en flygolycka
• 1968
  • Karl Barth, schweizisk reformert teolog
  • Olof Hillberg, svensk skådespelare
  • Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare
• 1978
  • Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör
  • Ed Wood, amerikansk filmregissör
• 1986 – Susan Cabot, amerikansk skådespelare
• 1987 – Jascha Heifetz, litauiskfödd amerikansk violinist
• 1993 – Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare
• 1999
  • Rick Danko, amerikansk rockmusiker, gitarrist i The Band
  • Franjo Tuđman, president i Kroatien
• 2001 – Jim Hughes, amerikansk skådespelare
• 2005 – Richard Pryor, skådespelare och komiker
• 2006 – Augusto Pinochet, chilensk diktator och president
• 2009 – József Kóczián, ungersk bordtennisspelare
• 2010 – John Fenn, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2002
• 2011 – Kerstin Bratt, svensk skådespelare
• 2012 – Iajuddin Ahmed, bangladeshisk politiker, president
• 2014 – Ralph Giordano, tysk författare, journalist och publicist

Referenser

Fotnoter

1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
3. ^ ”Mississippi” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Mississippi. Läst 9 november 2012.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 10 december.

[Bilder & media](https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:10_December)

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=10_december&oldid=54907832”